Ängar och biologisk mångfald på Berthåga kyrkogård
En solig och varm dag i mitten av juni besökte vi Berthåga kyrkogård, som ligger väster om Uppsala. På VegTech värdesätter vi vackra gröna miljöer och var därför extra nyfikna på hur de på kyrkogården, som sträcker sig över 54 hektar, har arbetat med att skapa och vårda sina ängsmarker. Lisa Gustavsson Flygt, som arbetar som gruppchef för Uppsala kyrkogårdar, guidade oss runt och delade engagerat med sig av sina kunskaper om kyrkogården och deras ängsarbete.
Kyrkogårdens klockstapel i bakgrunden.
På Berthåga kyrkogård smälter ängsytorna in i den omgivande landskapet.
Lisa Gustavsson Flygt från Uppsala kyrkogårdar, Marcus Ek och Andreas Hellström från VegTech
När kyrkogården anlades på 1960-talet ville man dra nytta av landskapets naturliga förutsättningar och inspirerades av den omgivande naturen. Därför blev ängar och betesmarker en självklar inspirationskälla redan från början.
Kyrkogården ligger på gammal havsbotten, vilket innebär att marken är relativt lerig. Skapandet av ängsmarker på leriga marker är särskilt intressant då äng traditionellt förknippas med mer mager och sandig mark. Arbetet med att förvalta, skapa och återställa ängsmark har pågått i många år.
Lisa visade oss olika typer av ängsytor, inklusive några som var relativt ”nyetablerade” där omvandlingsarbetet, från gräsmatta till ängsmark, har pågått i cirka 10 år. Hon förklarade att de under de första åren behöver rensa ogräs, och att de bland annat har rensat mycket tistel för hand. Även om det fortfarande fanns en del tistlar kvar i de yngsta ängsytorna, var Lisas erfarenhet att det brukar ta ungefär 10 år innan ytorna är helt genomarbetade och tistelfria.
Inventeringar av ängarna har resulterat i upptäckten av över 400 olika gräs- och ängsmarksarter, varav en del är rödlistade, imponerande!
Lisa berättade att de sköter sina ängar med slåtter, som följer ett årligt schema där olika ytor slås vid olika tidpunkter. Till de stora ytorna används en traktorburen slåtterbalk, medan mindre och mer svåråtkomliga ytor hanteras med andra redskap. Det slagna höet får torka i två dagar innan det tas upp och läggs på kyrkans kompost, som ligger på området. På så sätt behöver höet inte transporteras längre sträckor, vilket är både praktiskt och något unikt. I ängarna klipper de spännande gångar och gräset hålls lågt längs med kanter där det behövdes. Detta görs för att man tydligt ska se att de vildare ängsytorna är genomtänkta och omhändertagna.
Gravplatserna som ligger i ängarna och i skogsområdet är mycket attraktiva, enligt Lisa.
En rundtur på Berthåga kyrkogård visar verkligen hur naturen kan inspirera till att skapa en vilsam och stämningsfull plats. Vårt intryck från besöket var att det är fantastiskt att se hur vilda ytor kan bli en integrerad och dominant del av det skapade landskapet, och hur man med bra metoder och tålamod kan skapa vackra ängsmarker, även på leriga jordar.
Vi rekommenderar varmt ett besök!
Fler bilder från besöket!
Marken på Berthåga Kyrkogård är relativt lerig, syns på bilden med ett ”rulltest” av jorden.
Klippta gångar och stigar ger ett välskött intryck.
Fruktträd och äng skapar en vacker fruktlund.
Är du intresserad av ängsetablering?
Kontakta oss för rådgivning och beställning »