Stadsängar stödjer biologisk mångfald

Att skapa miljöer där vildbin och fjärilar kan leva i våra tätbebyggda städer är en anledning till varför ängar ökar i stadsmiljöer. För de boende i städerna innebär ängarna en mer varierad och grön utemiljö. En annan fördel är att ängar kostar mindre att sköta, jämfört med konventionella gräsmattor.

I takt med att många ängar på landsbygden som tidigare var betesmarker växer igen, har ängsområdena minskat. Det ställer till problem för fjärilar, humlor och vildbin som är beroende av de blommande växterna för att finna föda och överleva. Med stadsängar kan de leva i våra städer.

Äng i området Kilen i Varberg

Det krävs för en stadsäng
Karin Håkansson är landskapsingenjör och rådgivare på Veg Tech. Företaget säljer färdiga ängsmattor för att anlägga olika typer av ängar, men även småplantor och ängsfröblandningar. Hennes råd vid planering av en stadsäng är att ta reda på platsens förutsättningar. Olika platser har olika förutsättningar för vad man kan förvänta sig.

-För att det ska bli en kraftigt blommande äng krävs näringsfattig mark, konstaterar hon. I en del städer som har mycket ängsmark, exempelvis Nybro, finns perfekta förutsättningar med torr och näringsfattig mark.

Men även i städer med sämsta tänkbara förutsättningar, görs det lyckade experiment med att anlägga ängsliknande områden. Karin Håkanssons råd är att ha rimliga förväntningar.

– Jag tycker att man ska vara flexibel när man ser på det här. En del platser har inte naturliga förutsättningar för att få till en kraftigt blommande äng, men det kan bli fint och varierat ändå, säger hon. Att låta en gräsmatta fortsätta växa utan att klippa den, leder inte till en blomstrande äng men kan ändå bidra till mångfald.

Kommunikation och planering
Karin Håkansson har märkt att många är förtjusta i noggrant klippta gräsmattor. För att de som bor och vistas i ett område ska uppskatta ängen, har hon sett hur viktigt det är att kommunicera på rätt sätt med allmänheten. En enkel åtgärd kan vara att sätta upp skyltar som förklarar vad ängen bidrar med.

-Det blir ofta fint när en gräsmatta övergår till en ängsyta med en mjuk övergång. Ett annat alternativ är att göra välklippta stigar och kanter vid ängen som markerar skillnaderna mellan ytorna och visar att ytan sköts, tipsar Karin Håkansson.

I Svedala experimenterar kommunen med att anlägga ängar på marker med olika förutsättningar. Responsen från invånarna är att stadsängarna är en kul idé. Bland annat finns det nu en äng i slänten intill en gångtunnel där det tidigare växte buskar.

– De som går och cyklar här upplever att platsen har blivit ljusare och på så sätt tryggare, berättar Jonni Gend som är planeringsingenjör i Svedala.

Text: Lars Carlén