Ängar och biologisk mångfald på Berthåga kyrkogård

Sommaren 2024 besökte vi Berthåga kyrkogård som ligger väster om Uppsala. Vi ville veta mer om hur de arbetar med ängar och ängsetablering på sina stora marker som är 54 hektar.

Uppsala kyrkogårdar

Som ni vet så värdesätter vi gröna miljöer och var därför extra nyfikna på hur de arbetar med att skapa och vårda sina ängsmarker.
Lisa Gustavsson Flygt, som arbetar som gruppchef för Uppsala kyrkogårdar, guidade oss runt och delade engagerat med sig av sina kunskaper om kyrkogården och deras ängsarbete.

Lisa Gustavsson Flygt från Uppsala kyrkogårdar, Marcus Ek och Andreas Hellström från VegTech

Inspiration av kringliggande natur

När kyrkogården anlades på 1960-talet ville man dra nytta av landskapets naturliga förutsättningar och inspirerades av den omgivande naturen. Därför blev ängar och betesmarker en självklar inspirationskälla redan från början.
Kyrkogården ligger på gammal havsbotten, vilket innebär att marken är relativt lerig. Skapandet av ängsmarker på leriga marker är särskilt intressant då äng traditionellt förknippas med mer mager och sandig mark. Arbetet med att förvalta, skapa och återställa ängsmark har pågått i många år.

Lisa visade oss olika typer av ängsytor, inklusive de som var relativt ”nyetablerade” där omvandlingsarbetet, från gräsmatta till ängsmark, har pågått i cirka 10 år.
Hon förklarade att de har rensat mycket tistlar för hand de första åren. Även om det fortfarande växer tistlar i de yngsta ängsytorna, så tar det ungefär 10 år innan ytorna är helt genomarbetade och tistelfria.

Inventeringar av ängarna har resulterat i upptäckten av över 400 olika gräs- och ängsmarksarter, varav en del är rödlistade, imponerande!

Lisa berättade att de sköter sina ängar med slåtter, som följer ett årligt schema där olika ytor slås vid olika tidpunkter. Till de stora ytorna används en traktorburen slåtterbalk, medan mindre och svåråtkomliga ytor hanteras med andra redskap. Det slagna höet får torka i två dagar innan det tas upp och läggs på kyrkans kompost,  på området. På så sätt behöver höet inte transporteras längre sträckor, vilket är både praktiskt och något unikt. I ängarna klipper de spännande gångar och gräset hålls lågt längs med kanter . Detta görs för att man tydligt ska se att de vildare ängsytorna är genomtänkta och omhändertagna.

Gravplatserna som ligger i ängarna och i skogsområdet är mycket attraktiva, enligt Lisa.

Marken på Berthåga Kyrkogård är relativt lerig, syns på bilden med ett ”rulltest” av jorden.

Att klippa gångar och stigar vid ängar ger ett välskött intryck.

Att kombinera fruktträd och äng ger vackra fruktlundar.

En rundtur på Berthåga kyrkogård visar verkligen hur naturen kan inspirera till att skapa en vilsam och stämningsfull plats. Vårt intryck från besöket var att det är fantastiskt att se hur vilda ytor kan bli en integrerad och dominant del av det skapade landskapet, och hur man med bra metoder och tålamod kan skapa vackra ängsmarker, även på leriga jordar.

Vi rekommenderar varmt ett besök!

Är du intresserad av ängsetablering?